Rosens symbolik

Många uppfattar Rosenkorset som en enbart kristen symbol, men inget kunde vara felaktigare. Rosenkorset har en symbolik som går långt tillbaka i tiden och fanns redan innan kristendomen etablerades som religion. Korset är en av mänsklighetens äldsta symboler, och återfinns på hällristningar, gravar och i antika religioner och vildrosen har funnits i åtminstone 35 miljoner år.

Rosenkorset består av två delar, dels korset, som är en symbol för den fysiska kroppen och dels rosen som är en symbol för själen. Var del förtjänar att utförligt utforskas, och kan med fördel ses på var för sig innan man fogar dem samman till den helhet de är.

För att förstå rosens skönhet och den arketyp den representerar räcker det med att öppna sitt sinne för dess sublima närvaro. Från början framställdes den med fem kronblad, kanske eftersom vildrosen endast har fem kronblad. Man kan se denna variant på många ställen framför allt i gamla böcker och inom arkitektur, men även i bland annat Martin Luthers familjevapen. De fem kronbladen kan också symbolisera de fyra elementen och kvintessensen. Men det är en komplex symbol som på samma gång kan representera renhet och passion; oskuld och fruktbarhet; liv och död eller till och med himmelsk perfektion och fysiska begär.

Just dess dualitet är något som ofta framkommer inom alkemin, där man ofta liknar den Stora Konsten med ett arbete i en Rosenträdgård. I rosen återfinner man polariteterna maskulint (röd ros) och feminint (vit ros). Den Stora Konsten innebar att man skulle bringa dessa polariteter i balans, där två principer, som till synes är ytterligheter, ska bli till Ett. Man låter även rosen representera de tre arbetsstegen inom alkemin: den vita rosen länkas till den vita stenen i det första steget, den röda rosen till det andra stegets röda sten. Dessa två ska sedan förenas i det tredje steget. Symbolerna personifieras då genom den Vita Drottningen (filosofisk tinktur) och den Röde Kungen (metallisk tinktur), och ur denna lyckade förening kan man sedan se en ny ros blomma; den med röda och vita blomblad. Det är denna ros som kallas ”Rosa Mundi” eller ”Världens Ros”.

Den färgsymbolik vi ofta förknippar med blommor överlag, är kulturellt betingad, och man ska vara medveten om att färgerna har olika symbolik beroende på var man är eller vilket århundrande man befinner sig i. Exempelvis betyder en gul blomma ofta avundsjuka i Sverige, en vit blomma förknippas med död, en röd med passion och kärlek. För en Rosenkorsare är gult färgen som förknippas med elementet luft och vårt intellekt – en gul ros torde då stå för goda samtal, intelligens och glädje. På samma sätt är det för de andra färgerna, men det är upp till var och en att fördjupa sig i detta.

Rosen har funnits med som symbol i årtusenden, bland annat var det den egyptiska gudinnan Isis blomma, och man har funnit förstenade rosenblad i egyptiska gravar. Den är också en symbol för Kristi blod, och är då en symbol för renhet, eftersom Kristus gav sitt blod för att försona världens synder. Idag har rosen blivit till en populär symbol för kärlek, och säljs i miljoner under Alla Hjärtans-dag. Samtidigt är den en symbol för hemlighetsfullhet och tystnad, där man möts ”Sub Rosa”, dvs under rosens insegel. Kanske är det därför man ska sända sin kärleksförklaring anonymt under Alla Hjärtan?

Inom Rosenkors-Orden ser man främst rosen som en symbol för själen. Rosen börjar som en knopp och slår sedan sakta ut, blad för blad, tills den når sin fulla blomning och kraft. På samma sätt ser vi på själens evolution, där människan inkarnerar genom årtusenden, för att långsamt veckla ut sin själs ”blomblad” och bli till något mycket större än oss själva.

Soror Claire B